Tips och aktuellt för medlemmar i PLR

På denna sida kommer tips att presenteras om olika saker förhållanden m.m. som kan vara bra att känna till.  I första hand är det sådana förhållanden som rör pensionärer. Det som presenteras är material som insänts av medlemmarna. Då PLR inte har någon organisation som systematiskt kan hålla alla förändringar på gjorda publiceringar á jour läggs bara en kort blänkare och en länk till var man kan hitta informationen ut på PLR's websida.
Myndigheter

Säkerhet i vardagen

Pensionärsorganisationerna har nyligen haft ett möte med Räddningsverket om äldresäkerhet. Som ni vet har de tagits fram en mycket bra broschyr om Säkerhet i vardagen. Nu kommer Räddningsverket att upphöra vid årsskiftet och det nybildas en myndighet. 

Broschyren finns att beställa hos Räddningsverket än så länge. Den är gratis. 054-13 50 00.

srv@srv.se

AP-fonden och pensionsberäkningen
Regeringen överförde medel från AP-fonden till statsbudgeten under 1990-talet, som inte återförts till fonderna. I början på 2000-talet fanns förslag på ytterligare överföringar, som då stoppades.
 Omräkningssystemet
 Omräkningssystemet har också förändrats från omräkning med prisbasbelopp och prisnivåns förändringar mätt med konsumtionsindex till det nuvarande systemet med årliga omräkningar med hjälp av inkomstindex minus 1,6% (den s k normen) till ett följsamhetsindex. De år realinkomstökningen uppgår till minst 1,6% eller högre ges värdesäkring, i vissa falla kan det t o m bli reell ökning av pensionen. Understiger realinkomstökningen 1,6% blir värdesäkringen ofullständig. Bromsen träder in då balanstalet blir mindre än 1. Balanstalet får man fram genom att beräknade avgiftsinkomster plus buffertfondens storlek divideras med pensionsskulden. Buffertfondens storlek styrs av sysselsättningsnivån i landet.
 Hur har det gått?
 Sedan 2001 har överskottet och balanstalet minskat avsevärt och något tecken på att utvecklingen skulle vända finns inte.
SPRF föreslog regeringen med hänvisning till de förändrade förutsättningarna att utarbeta en tidsplan för återbetalning till AP-fonden av de medel som tidigare förts till statsbudgeten. Pensionssystemet tål inte ytterligare avtappning. Vid utgången av 2004 var pensionstillgångarna 6253 miljarder kronor och pensionsskulden 6244 miljarder. Överskottet således endast 9 miljarder. Orsakerna till denna försvagning är flera, bl.a. inkomstutvecklingen och sysselsättningen. Misslyckandet att få flera i arbete håller på att stjälpa pensionsutfästelserna. 
 Pensionssystemet havererar inte men risken finns att framtidens pensionärer får ut mindre än vad som utlovats.

Så skrev vår tidigare  förbundsordförande Gunvor Larsson-Utas 2005

Uppdaterad 11-05-20

 

 Aktuellt för PLR-pensionärer
 

Ingen slump att pensionerna minskar

Det var inte bättre förr – i varje fall, så hade inte det gamla ATP-systemet givit dagens pensionärer mer i pension.

Inkomstpensionen följer utvecklingen av inkomsterna i samhället. Så länge tillväxten är mer än 1,6%, så får pensionärerna ökad köpkraft – utom när bromsen slår till och det gjorde den inför 2010. Därför fick vi 3% lägre pensioner i 2010. Om många har jobb i samhället och tjänar bra, så är det alltså positivt för pensionernas utveckling.

Det gamla ATP-systemet hade varit sämre.

Premiepensionen följer utvecklingen av de fonder man valt att placera den i och det kan ge ökad köpkraft. Aktiefonderna varierar mer i värde än räntefonder.

Tjänstepensionen räknas upp på olika sätt beroende på vilket avtalsområde och system man tillhör.

Garantipensionen räknas upp och följer prisutvecklingen, men ger inte ökad köpkraft.

Din rätt till vård och omsorg